Sök:

Sökresultat:

3314 Uppsatser om Argumenterande text - Sida 1 av 221

Kan en debattartikel påverka? - en studie i hur elever påverkas av argumenterande text

Uppsatsen behandlar om gymnasieelever påverkas av argument och Argumenterande text. Syftet är att se om eleverna kan påverkas att ändra inställning helt eller delvis i en fråga efter att ha läst en Argumenterande text. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning i en gymnasieklass på en skola i Västsverige. Som Argumenterande text valdes Debattartikeln Äktenskapet samhällets grund av Göran Hägglund och Stefan Attefall som publicerats i Svenska Dagbladet den 16 december 2007. Denna artikel argumenterar emot könsneutrala äktenskap.

Argumentera mera! : Sju svensklärares syn på arbetet med argumenterande text

This essay is a qualitative study that examines seven teachers ? views on argumentative texts. The aim is to examine how teachers work and discuss argumentative texts, and how they work to develop students ? writing. The main question is: What are the teachers experience, perception and attitude about working with argumentative text? Furthermore: What specific features are important when they mark this type of text? : How do teachers work with formative grading in terms of writing this type of text? Research shows that Swedish students ? ability to write argumentative texts are inadequate.

Berättande drag i argumenterande elevtexter

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frågeställningar är: 1.) Vilka berättande drag återfinns i gymnasieelevers Argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den Argumenterande texttypen något samband med det betyg som de får på uppgiften?Hypotesen som framläggs är att det förekommer fler berättande drag i texter med lägre betyg, eftersom målen för högre betyg kräver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen är utförd på debattinlägg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vårterminen 2012 Dit vinden blåser (Skolverket 2012b). Utifrån förekomsten eller avsaknaden av fyra berättande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur väl de uppfyller den Argumenterande texttypen. Kriterierna gäller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar på att förekomsten av berättande drag återfinns i elevtexter på samtliga betygsnivåer.

När läraren blir elev : En kvalitativ studie av argumenterande texter skrivna av lärare

The present study aims to examine how teachers write polemical articles. This genre often occurs in national standardized tests in Swedish schools. The study seeks to analyze argumentative structures in the articles. It also categorizes assessment notes written by the teachers in response to each others? articles, by interpreting response texts.    The examination shows that there is uncertainty among the teachers about how to create structures in argumentative text types.

Att översätta delarna och helheten: Om innehållsstrukturens betydelse för översättningen av några kapitel ur "Las preguntas de la vida" av Fernando Savater

Den här uppsatsen tar upp innehållsstrukturens betydelse för översättningen av några inledande kapitel av Fernando Savaters bok Las preguntas de la vida. Uppsatsen inleds med en textanalys som följer analysmodellen i Hellspong & Ledin (1997). Därefter följer uppsatsens huvuddel som består dels av en genomgång av textens hierarkiskt ordnade innehåll och dels av exempel på hur denna innehållsstruktur har påverkat översättningen av de enskilda styckena. Sist finns en sammanfattning och kommentar. Syftet med uppsatsen är att visa hur man som översättare måste läsa sin text med ett slags fågelperspektiv för att översätta varje enskilt stycke rätt.

Att bygga innehåll : - En studie av mönster i elevers byggande av innehåll i texter utifrån genre och programtillhörighet.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna Argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Gymnasisters argumenterande texter : Jämförande analys av elevtexter i svenska som andraspråk 1 och svenska 1

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

"Det känns som vi har bild en gång per år och då gör vi självporträtt" : En diskursanalys av en ämnesintegrerad bildundervisning

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna Argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Jakten på de gömda metaforerna : förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter; självbiografiska och argumenterande

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad Argumenterande texter är.

Genre ? Matris : sant eller falskt?

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

Finns det enhetsrötter i svenska priser? : en jämförande tidsserieanalys av PPI och KPI

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad Argumenterande texter är.

Bör Riksbanken använda taylorregeln? : En tillämpning av taylorregeln för svensk penningspolitik 1993-2005

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad Argumenterande texter är.

Utförsäljningen av allmännyttan - en jämförelse mellan Sverige och Storbritannien

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad Argumenterande texter är.

Kontrollerande aktieägare och företagsvärde : En empirisk studie av hur den kontrollerande aktieägarens kapitalandel respektive röstandel påverkar ett företags värde

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad Argumenterande texter är.

Det vidgade textbegreppet : i teori och praktik

This work is about the expanded conception of text and takes off in the use of this expression in the high school curriculum. The work begins with a theory chapter, where a few different definitions of text are the basis for reasoning about factors which can have contributed to an expansion of the conception. Hereby other important expressions, related to the expanded conception of text, as hypertext, multimedia and intermediality, are brought up. Further, is examined empirically how the expanded conception of text is interpreted, rhetorically and practically, by a few teachers in the High School. Finally, covered scientist?s theories are discussed and compared with the concluded empiric data.The study shows however, that the expanded conception of text in the curriculum has not become a conception for the teachers who were interviewed.

1 Nästa sida ->